fredag 28 november 2014

The West Wing - säsong 5

Vita Huset har sina toppar och dalar. Den här sista säsongen ar varit en hel del dalar. Framförallt är jag lite besviken på hur det har varit en handling i varje avsnitt. Jag gillar ju inte det, som ni kanske vet. Jag vill att det ska vara handlingar som sträcker sig över hela säsonger. Jag vet inte säkert, jag har inte kollat om de första säsongerna, men jag upplever att det inte var riktigt lika uppdelade. Det var lite mer som sträckte sig mellan avsnitten. Det gjorde att vi ville starta nästa direkt. Nu är det inte riktigt lika mycket så. Nu avslutas varje historia i slutet av avsnitten och så är det inte mer med det.

Men med gnället sagt så vill jag ändå säga att det fortsätter vara riktigt bra. Ibland lite svårt att hänga med i kanske. Det är lite svårt att förstå all amerikansk politik utan att riktigt ha koll på systemet. Men det gör inte så mycket. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta av åkturen. Och lite övergripande historier har det varit. I minst så inleddes ju säsongen med jakten efter den kidnappade Zoey. Spännande minst sagt. Och vad skönt det var att vi kunde börja titta på den här säsongen direkt efter den förra.

Annars har det varit lite snack om ny vice-president. Det har faktiskt varit riktigt intressant. Kul att få lite inblick i hur tillsättandet av makthavare tycks ha mer med kommande kampanjer att göra än med kompetens och annat ovidkommande.

Det starkaste och härligaste ögonblicket i den här tredje sista säsongen var när Toby räckte fram en lagtext (jag fattade inte riktigt vilken) till den snart valda Chief Justice Evelyn Baker Lang för att få den signerad av den första kvinnan på den posten. Han skulle ge den till sin dotter. Snyggt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...