fredag 31 oktober 2014

Downton tuffar på

Eftersom många ser Downton Abbey på SVT några veckor efter att det släpps i England och vi ser det så kommer här ett reprisinlägg.

I sakta mak men med många parallella historier fortsätter Downton Abbey köra på. Det händer både mycket och lite i varje avsnitt. Det är många historier men de tar väldigt små steg framåt. Edith deppar över sitt barn och det verkar inte finnas någon ljusning. Även om vi eventuellt kan få veta vad det var Michael höll på med när han bråkade med Nazister i München, det vore la härligt. Tänk om han kommer tillbaka, det vore ännu bättre. Rose hjälper de ryska flyktingarna och mormor Crawley har träffat en ungdomskärlek. Men det är inte mycket mer med det. Laura flörtar med den där konsthandlaren (eller kännaren eller vad han nu är) och det är pinsamt för alla. Polisen håller på och undersöker mr Greens dödsfall men verkar inte riktigt få ihop det. Tom tar med sig Bunting (läraren från byn) på middag hela tiden, ofta på Roses inrådan, och det slutar alltid med bråk. Samma sak varje gång. Och när får vi följa med Tom till New York, det är en spin-off jag vill se.

Den enda historia som går framåt med stormsteg är Marys kärleksaffär med Lord Gillingham. Där händer det grejer. Först vet hon inte vem hon ska välja i ett avsnitt, sen väljer hon Tony, sen åker de till Liverpool och har det gött, sen säger hon till Tom att Gillingham nog ändå inte är den rätta, sen säger hon det till honom men han vägrar gå med på det. Och där är vi nu. Snabbt går det. Jag hade hoppats på bröllop och evig lycka men det verkar inte riktigt bli så. Och vem kan klandra Mary. Ingen är som Matthew.

En ny historia kom i dagen i det senaste avsnittet. Eller en nygammal kanske. Roses föräldrar ska skiljas, trots att det innebär stor skandal. Och det ska bli intressant att se hur Rose hanterar det. Förhoppningsvis gör hon uppror mot hela strukturen och letar upp den svarta sångaren och rymmer till Amerika. Det vore som sagt en spinn-off jag vill se.

Men trots att historierna utvecklas lite långsamt så är det ändå underbart att sitta och njuta av all
härlighet. Skaparnas löfte om mer ljus och mindre jobbigheter har infriats och jag älskar det. Det är nästan bara härligheter hela tiden. Och seriens stora behållning är farmor och Crawley och farmor Crawley vars små samtal vid tebordet är fantastiska. Det är humor rakt igenom och jag älskar det.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...