torsdag 18 september 2014

Red Band Society

Det började sådär. Det var ganska klassiskt. En berättarröst sa massa grejer samtidigt som vi såg olika
karaktärer göra olika grejer. Så frös bilden på en karaktär och namnet dök upp. Klassiskt som sagt. Och inte så imponerande.

Nä början på det första avsnittet av den nya serien Red Band Society var inte så imponerande. Vi satt med skeptisk min och tittade. Men sen tog det sig liksom. Det blev både gripande och roligt.
Octavia Spencer
Karaktärerna var lagom. Jag gillar inte när det blir overkligt, men det här var lagom. Trovärdigt men ändå lite extra. Och Octavia Spencer är lysande som Nurse Jackson.

Det var lite högtravande ibland. Lite sådär amerikanskt ni vet. Någon ställer sig upp och säger något tänkvärt (i det här fallet med citat från Shakespeare), alla nickar instämmande och sen blir det fin musik och alla kramas. Men va fan, det kan vi leva med. Det var bättre än det brukar vara. Och det finns en hel del komik inbyggd bland allt det vackra.

Namnet Red Band Society kommer av de röda band som alla intagna på sjukhus bär på handleden. För det här är en serie om ett sjukhus. Men med en lite ny twist. Det är inte coola kirurger och arga sjuksköterskor som det brukar vara, eller ja, det är det också. Men i fokus står ett gäng ungdomar som är intagna på sjukhuset av olika anledningar. Några har cancer, en har dåliga lungor, en dåligt hjärta och en ätstörningar. Det är spännande samtidigt som jag är lite orolig. Det kan lätt bli lite trivialiserande av sjukdomarna. Jag är rädd för ett nytt Glee där ätstörningar skämtas bort. Samtidigt så kan det bli bra. Det här första avsnittet lyckades balansera ganska bra och det ska bli spännande att följa.

Vi kollar vidare och det känns skönt att inleda en ny serie utan att vara skeptisk efter första avsnittet, det är jag nästan alltid annars.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...