tisdag 29 april 2014

Gästblogg: Grattis i efterskott Shakespeare

Madde, vår trogna läsare och skribent, har knåpat ihop ett inlägg som vi aldrig hade kunnat skriva. Det fina med gästbloggare. Vi ligger fortfarande i stor dvala efter helgen och då passar det perfekt att lägga upp detta inlägget. Och oavsett vad Madde skriver nedan gillar vi skarp när hon våldgästar vår blogg :) De andra gångerna hon gjort det har det resulterat i fina inlägg.

Grattis i efterskott Shakespeare
Förra onsdagen, 23 april, var ingen vanlig dag. För det var William Shakespeares födelsedag (sägs det). Närmare bestämt hans 450e. Förra onsdagen var det dessutom 398 år sedan Shakespeare dog. För att hylla en hyfsat inflytelserik kulturell personlighet bidrar jag med detta blogginlägg (trots Annie och Johans ljudliga protester för att jag än en gång våldgästar deras blogg). Shakespeares ”Hur man tuktar en argbigga” var ju trots allt inspirationen bakom mästerverket här till höger.

För den som antingen gillar Shakespeare eller känner ett behov av kulturell bildning, finns ett alternativ i serie-format. The Hollow Crown, är en miniserie på fyra avsnitt, producerad av BBC. Varje avsnitt motsvarar en av Shakespeares fyra följande pjäser: Richard II, Henry IV del 1 och 2, samt Henry V. Serien producerades som en del av BBCs ”kulturella olympiad” 2012, samma år som London-OS. Många kända ansikten dyker upp i olika roller. Precis som övriga nutida brittiska produktioner har de flesta skådespelarna antingen haft en roll i Harry Potter, Game of Thrones eller Doctor Who. En som inte har varit med i någon av de nyss nämnda serierna är Michelle Dockery, Mary i Downton Abbey, som är med på ett hörn i The Hollow Crown.

Tidigare i våras tittade jag igenom serien. Trots att The Hollow Crown är en miniserie är varje avsnitt drygt två timmar lång, d.v.s. som en längre film. Allt på Shakespeariansk vers med Shakespeariansk melodrama. Avsnitten kretsar kring tre kungar: Richard II, Henry IV och Henry V. Handlingen kortfattat: Richard II störtas av Henry IV, som i sin tur håller på att störtas av en adlig skotte men får uppbackning av sin son Prince Hal (blivande Henry V). När Henry V blir kung drar han till Frankrike för att störta Frankrikes regent. Likt Game of Thrones (eller så är det GoT som liknar The Hollow Crown eftersom Shakespeare var före George RR Martin).

De avsnitten jag njöt mest av var första (Richard II) och andra avsnittet (Henry IV del 1). Ben Whishaw (obehaglig som Jean-Baptiste Grenouille i Parfymen, fantastisk som nya, hipster-Q i Skyfall) skådespelarinsats gör första avsnittet speciellt. Faktum är att när en brittisk kulturskribent på tidning the Guardian listade sina favoriter bland alla skådespelaresom har gestaltat Richard II antingen på film eller TV (och det är många), så var Ben Whishaw skribentens favorit. I artikeln beskrivs Whishaws Richard II som en blandning av Jesus och Michael Jackson.

I andra avsnittet var det två saker jag uppskattade. För det första gillade jag hur tittarna får följa Prince Hals/Henry V (spelad av Tom Hiddlestone som bl a spelar Loki i Marvels Avengers-franchise) utveckling från att vara en bortskämd men samtidigt godhjärtat prinsspolning, till att söka upprättelse av sin far, Henry IV (Jeremy Irons), genom att strida för sin fars ära. En klassisk handling som utvecklas väl och når sin klimax när Prince Hal blir utskälld av sin far Henry IV.

Det andra jag gillade med avsnittet är att det är mer lättsmält och underhållande än de övriga tre. Höjdpunkten är när skådespelaren Tom Hiddlestone i sin roll som Prince Hal imiterar Jeremy Irons porträttering av Henry IV, och gör imitationen helt magnifikt pricksäkert:

Serien fick ett varmt mottagande i Storbritannien. Dess populäritet genererade Twitterkontot @HollowCrownFans, som i sin tur ligger bakom #ShakespeareSunday dit fans av serien twittrar sina favorit Shakespeare-citat på söndagar.

Ett par avslutande ord, jag tycker serien är sevärd (framförallt avsnitt ett och två). Visst, Shakespeare är Shakespeare: allt är på vers och vissa monologer blir allt för långrandiga. Gubbigt blir det med i stort sett bara vita män i de ledande rollerna. Samtidigt, serien är välgjord och skådespelarinsatserna håller hög nivå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...